conference lunch move company map contacts lindholmen travel info

Nyheter

Från världsledande varvsindustri till Science Park

4 februari 2014
Mats Karlsson, Lindholmen Science Parks första vd, berättar historien om hur det krisdrabbade området Lindholmen blev till Göteborgs mest kunskapsintensiva stadsdel. En historia om kriser som avlöste varandra och om hur fel sida av älven blev rätt.

I början av 1980-talet var Göteborg inne i en av sina djupaste kriser någonsin. Varvskrisen hade lett till att nästan 20 000 personer hade förlorat sina jobb, varven stod tomma och 5 km av Norra Älvstranden låg öde.

Efter varvskrisen påbörjades ett omfattande förändringsarbete för att omvandla varvsområdena. Det statliga Eriksbergs Förvaltnings AB med vd:n Bengt Tengroth drev arbetet med att hitta ny användning för området och att integrera det i staden. En av de första åtgärderna var att omvandla Lindholmens varv till en utbildningsverksamhet för att omskola stadens arbetslösa varvsarbetare.

Göteborgs Stad tog över ansvaret för Lindholmen i början på 1990-talet och placerade sex gymnasieskolor på området. Samtidigt etablerade Chalmers tekniska högskola en ingenjörsutbildning och viss forskning på Lindholmen. Satsningen kallades Kunskapscentrum Lindholmen.

mats-karlsson.jpg– Nu fanns ett embryo till en Science Park på Lindholmen men området i övrigt var outvecklat. Lindholmshamnen var bara en kvadratkilometer asfalt. Statusen på Hisingen och hamnområdena var väldigt låg, det fanns ingen vilja att investera där från näringslivet. Ett stort område i centrala Göteborg stod outnyttjat, berättar Mats Karlsson.

Parallellt med satsningen på Lindholmen så påbörjades bostadsbyggandet på Eriksberg. Efter en lång tids planering tycktes nu en utveckling till slut ta fart.

– Då slog fastighets- och bankkrisen till i Sverige och byggandet avstannade. Efter krisen såldes marken och verksamheterna på Norra Älvstranden till Göteborgs Stad för endast en krona. Förhoppningen var att det skulle sätta igång utvecklingen på området igen, förklarar Mats Karlsson.

En ny del av staden

Efter förvärvet av Eriksbergs Förvaltnings AB kunde staden samla all sin verksamhet och mark på Norra Älvstranden i ett bolag, det som idag är Älvstranden Utveckling AB. De fick i uppdrag att integrera Norra Älvstranden i staden och bygga en ny stadsdel, Lindholmen. Det skulle dessutom göras utan att man tillförde ytterligare skattemedel.

– Hur skulle vi väcka näringslivets intresse för att investera och utveckla Lindholmen? Även om läget var magnifikt, så låg det på ”fel” sida av älven. Det var en väldigt stor utmaning, berättar Mats Karlsson som då satt som styrelseordförande i Älvstranden Utveckling.

Chalmers tekniska högskola hade sedan mitten av 1980-talet haft planer på att skapa en teknikpark för att stärka sitt samarbete med industrin. I slutet av 1990-talet hade Chalmers blivit en stiftelsehögskola och verksamheten på Lindholmen hade organiserats som ett dotterbolag till Chalmers AB. 

– Jag och Anders Sjöberg, rektor på Chalmers inledde en dialog om hur vi kunde förena stadens intresse av att locka näringslivet till Lindholmen med Chalmers intresse av att utveckla sitt samarbete med näringslivet, berättar Mats Karlsson.

IT-kluster för 10 000 personer

Parallellt med dialogen mellan Älvstranden Utveckling och Chalmers kom en förfrågan från Ericsson. Ett av deras dotterbolag växte och behövde nya lokaler. Dotterbolaget hade då 350 anställda men räknade med att expandera snabbt. Ericsson ville bygga ett kontorshus för 1 000 personer på Lindholmen, men då ville man ha hjälp att skapa ett kluster för it-företag. Ett kluster som skulle bestå av minst 10 000 personer.

– Inspelet från Ericsson var ett väldigt lyckat sammanträffande, nu kunde de två idéerna stötta varandra. Staden, akademin och näringslivet var redo att satsa. Nu fanns plötsligt förutsättningarna för en riktig Science Park i Göteborg, förklarar Mats Karlsson.

Chalmers stiftelse och Göteborgs stad tog initiativet till att skapa det bolag som idag är Lindholmen Science Park AB. Ericsson bjöds in som partner och aktieägare i det nya bolaget med ambitionen att fler företag från industrin skulle gå in som ägare. 

– Att skapa ett kluster med 10 000 personer var ingen lätt uppgift. Men vi satte upp en organisation och vi antog utmaningen, berättar Mats Karlsson som blev Lindholmen Science Parks första VD.

Ett bolag för samverkan

Det nya bolaget tog kontakt med AB Volvo och Volvo Cars som båda var positiva till initiativet att skapa en Science Park och gick in som aktieägare. Lindholmen Science Park fick då en styrelse med tunga representanter från Ericsson, AB Volvo, Volvo Cars, Chalmers och Göteborgs Stad.

– I styrelsen startade en omfattande diskussion om hur vi skulle kunna utveckla verksamheten och Lindholmen. Det resulterade i att man bestämde sig för att fokusera på tre områden, mobil datakommunikation, intelligenta fordon och transportsystem samt modern media och design.

Ett annat viktigt beslut var att man ville skilja på fastighetsägandet och en organisation som skulle ägna sig åt innehållet.

– Många teknikparker blir rena fastighetsprojekt där det bara handlar om att hyra ut lokaler. Här fanns redan en väldigt bra organisation för att ta hand om fastighetsutvecklingen. Vi ville även ha en organisation som skulle arbeta med att initiera gemensamma forskningsprojekt, skapa samverkan och bygga det gemensamma varumärket. Det blev Lindholmen Science Parks roll. Idag ser vi resultatet av det nära samarbete som ägt rum under lång tid mellan Älvstranden Utveckling och Lindholmen Science Park, berättar Mats Karlsson. 

Strategin var klar och man kunde börja arbetet med att attrahera fler företag inom fokusområdena. Men ännu en kris skulle sätta det nya samarbetet på prov. 

Tidigt bakslag

I början av 2000-talet sprack den så kallade it-bubblan och Ericsson och hela it-branschen gick in i en djup kris. Den nya organisationen chockades av att en av de starkaste aktörerna helt plötsligt stod inför en mycket osäker framtid. Trots nedskärningar så blev slutresultatet ändå att det arbetade fler personer hos Ericsson på Lindholmen, än innan krisen.

– Jag tror att lokalisering på Lindholmen var betydelsefullt för att Ericsson skulle vara kvar i Göteborg. Vår styrelse blev ett forum för att diskutera krisen med andra företag och med staden. Först efter att it-bubblan sprack och senare även under fordonskrisen 2007-2008.

Trots krisen följde en snabb utveckling på Lindholmen under början av 2000-talet. Ett år efter att organisationen skapats så arbetade 2 000 personer på konsultföretag inom IT. 

Misslyckandet som blev en satsning
En av Lindholmen Science Parks uppgifter är att medverka för få finansiering för forskningsprojekt.  Det första stora initiativet var en ansökan till Sveriges innovationsmyndighet, Vinnova. 

– Vi sökte 10 miljoner kronor för att utveckla ett koncept för en öppen forskningsmiljö, där industri, akademi och samhälle samverkar. Något vi kallade för Open Arena Lindholmen. Våra ägare var redo att gå in med motsvarande summa i motfinansiering.

Vinnova avslog trots det ansökan. Det som först verkade som ett stort nederlag gav de deltagande parterna chansen att hitta ett annat sätt att utveckla idén.

– Avslaget var en stor besvikelse och som VD konstaterade jag att vi var tvungna att sänka ambitionsnivån. Men då sade styrelse ifrån, de tyckte att idén var för bra för att överge, berättar Mats Karlsson.

Lindholmen Science Park fick uppdraget att utveckla konceptet utan statliga pengar. Istället bidrog ägarna med ett trettiotal personer som under nästan ett år hjälpte till att utveckla och konkretisera idéer kring konceptet. Det var en tydlig markör från ägarna att man trodde på idén och att man vågade satsa på samarbetet.

– Styrelsen har alltid betytt oerhört mycket för utvecklingen av verksamheten och är fortfarande jätteviktig. Open Arena Lindholmen utvecklades genom intressenternas deltagande med ett starkt stöd från Chalmers och industrin, berättar Mats Karlsson.

Open Arena Lindholmen blev ett unikt koncept för samverkan där Lindholmen Science Park fick en projektmäklarroll genom att initiera projekt, söka forskningsstöd och hitta rätt parter från akademi, industri och samhälle. Konceptet blev grunden för de program och arenor som idag drivs av Lindholmen Science Park.

En Science Park i stadsmiljö

Idag arbetar, studerar eller bor 21 000 personer på Lindholmen. Även om det ursprungliga målet om att skapa ett kluster för 10 000 personer är uppnått så är parterna i Lindholmen Science Park angelägna om att fortsätta utveckla området. Man har enats om en vision om att 30 000 personer ska arbeta, forska, studera eller bo på området år 2020. Nästa steg är byggandet av 500 lägenheter vid Lindholmshamnen i syfte att fortsätta utveckla Lindholmen till en Science Park i levande stadsmiljö.

Det område som på 1990-talet inte ansetts värt mer än en krona är idag Göteborgs mest expansiva stadsdel med ett starkt fokus på forskning, innovation, företagande och utbildning. En utveckling som inte hade varit möjligt utan en vilja att satsa och samverka mellan näringslivet, universiteten, Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen och de statliga myndigheterna.