Från varvsområde till Science Park

Norra Älvstrandens historia
Norra Älvstranden kallas området mellan broarna, från Älvsborgsbron i väster till Götaälvbron i öster. Området är ca 5 km långt och 1-1,5 km brett. Området har sedan urminnes tider varit ett strategiskt område.

På vikingatiden var Göta Älv gränsflod mellan Danmark och Norge. För de svenska kungarna i Västra Götaland gällde det att få kontakt med Västerhavet. För danskarna och norrmännen var det viktigt att hindra svenskarna att komma fram till havet.

På 1200-talet lyckades Birger Jarl, genom förhandlingar och byten av jord, att tränga fram till havet vid Göta Älvs mynning. Först på 1330-talet, när Magnus Eriksson var kung över Norge och Sverige, blev Norra Älvstranden svenskt område.

Lindholmen slott på Slottsberget var under 200 år tillsammans med Älvsborgs Fästning ur försvarssynpunkt en betydelsefull plats. Här byggdes redan på 1500-talet flottans fartyg.

Ett strategiskt område sedan urminnes tider
Området sargades svårt under det nordiska sjuårskriget på 1560-talet. 1603 lät Karl IX anlägga en ny stad vid Färjenäs. Den var egentligen inte tänkt som en svensk stad utan som en slags holländsk koloni på svensk mark. Kungen var mycket intresserad av handeln med holländarna. Att låta dem få en exporthamn för livsmedel, trä, järn och koppar gav många fördelar, bland annat kunde det få danskarna att tänka sig för två gånger innan de angrep staden. Icke desto mindre angrep och förstörde danskarna Karl IX:s Göteborg år 1611 under det så kallade Kalmarkriget. Därefter härjades området upprepade gånger av norrmän och danskar under 1600- och 1700-talet.

Göteborgs Hamn
När det nuvarande Göteborg börjar anläggas påverkar detta även utvecklingen på Norra Älvstranden. Jordbruket blomstrar. Sannegården blir säte för Göteborgs biskop år 1734. Samtidigt utvecklas industrin längs Älvstranden. Här finns sillsalterier, trankokerier, varvsverksamhet m.m.

Området börjar nu på allvar att utnyttjas som hamn för stora fartyg. Kontakten med Södra Älvstranden och staden Göteborg upprätthölls med färjor och det är framför allt från dessa knutpunkter som Hisingen byggs ut.

Göteborg utvecklades snabbt från 1860-talet och på 1870-talet blev kravet på en bro allt mer uttalat. De båda älvstränderna knöts samman permanent år 1874, då en ny svängbro togs i bruk. Bron fungerar i nästan 100 år tills den slutligen revs 1968.

- 1939 invigdes Göta Älvbron.
- 1968 tas Tingstadstunneln i bruk.
- 1966 invigdes Älvsborgsbron.
- 1978 invigdes Angeredsbron.

I maj 1990 startade färjetrafiken över älven igen med den nya förbindelsen Älvsnabben, efter att ha legat nere sedan varvskrisen.

Göteborg har Nordens största hamn
Tack vare hamnarna och varven surfade Göteborg på en framgångsvåg en bra bit in på 1970-talet. Göteborg var under en rad av år världens ledande fartygsproducerande stad. Göteborg blev ”Porten mot väster”. Göteborgs Hamn var redan då Nordens största hamn, en position som den fortfarande har kvar.

Baksmällan för Göteborg blev mycket stor när varvsindustrin försvann på 1970-talet. Enligt många bedömare var varvskrisen och allt som därefter följde, den största ekonomiska katastrofen i Göteborgs historia. Nästan 20 000 människor förlorade sina jobb och hamnen tystnade. Det enda som finns kvar från Göteborgs storhetstid som varvsstad är Cityvarvets fartygsdocka. Det finns idag fortfarande kvar som ett reparationsvarv.

Varvsepoken i Göteborg
I mitten av 1800-talet när Göteborg expanderade kraftigt fanns tre stora verksamheter på den Norra Älvstranden. Det var Eriksbergs Mekaniska Verkstad, Lindholmens Varv och Götaverken.

Lindholmens Varv grundades 1844 av Theodor Wilhelm Tranchell. Ägare har senare också varit Motala verkstad och Johnsonkoncernen. Det ingick från 1971 i Eriksbergs Mekaniska Verkstad. Lindholmens varv sysselsatte på 1960-talet 1 800 personer. Varvet byggde drygt 1 100 fartyg.

Götaverkens Varv hade sina rötter i Keillers Werkstad, som grundades 1841 av den skotske industrimannen Alexander Keiller. 1916 togs namnet Götaverken. Götaverken ansågs 1933 vara världens största varv. 1971 övertogs det sedan 1960-talet krisdrabbade varvet av Saléns. 1976 var varvet som störst med 8 200 personer anställda. Totalt tillverkades vid detta varv drygt 800 fartyg.

Eriksberg Mekaniska Verkstad grundades 1853 av Carl Christian Barchman och blev varv 1981. Det köptes av skeppsredare Dan Broström 1915. År 1973 sysselsatte Eriksberg 6.000 personer. 1975 övertogs Eriksberg av staten i form av Svenska Varv. 1976 blev Eriksberg ett dotterbolag till Götaverken. Verksamheten lades ner 1979. Totalt byggdes 620 fartyg på Eriksberg.

Efter att varven lades ner, så ägdes stora delar av området av Svenska Varv, ägt av det statliga bolaget Celsius Industrier.

Läs mer på Varvshistoriska Föreningen i Göteborgs webbplats.

1990-talet växer visionen om den goda staden fram
På Norra Älvstranden växer sedan 1990-talets början ”Den goda staden” fram. De två stora stadsdelarna i området är Eriksberg och Lindholmen. Här blandas boende, arbete, utbildning, handel, forskning, kultur, entreprenörskap och rekreation på ett fruktbart sätt. Mötesplatser för människor skapas i en karaktärsfull miljö vid vattnet med största möjliga hänsyn till en hållbar miljö och höga estetiska krav. Här blandas nybyggnation med bevarande av befintliga byggnader från en svunnen epok.

Älvstranden Utveckling AB är sedan 1996 ett av Göteborgs kommun helägt bolag, som har till uppgift att utveckla hela området mellan broarna. Uppdraget har med tiden vuxit till att leda, driva och vara katalysator även för utvecklingen av regionens kärna vid den Södra Älvstranden.

Satsning på kulturen
Kulturen finns överallt på Norra Älvstranden. I de gamla varvsbyggnaderna, i nybyggnaderna, i konstverken längs kajerna och inne i byggnaderna. Älvstranden Utveckling samarbetar aktivt med konstnärerna. Detta har resulterat både i utställningar och den satsning på offentlig konst som präglar både Eriksberg och Lindholmen. Clas Hake, Pål Svenssons stenramar på Sörhallskajen, Bengt Lundins båtskulptur på Eriksberg. Per Kirkebys tegelskulptur på Sörhallskajen. På Lindholmen finns Diedersekvensen av Gert Marcus.

Lindholmen Science Park växer fram
Utvecklingen av Lindholmen Science Park startade runt årsskiftet 1999/2000, då Chalmers och Göteborg Stad gemensamt tog beslut om att starta en teknikpark på Lindholmen. Redan från starten av teknikparksbolaget fanns även Ericsson och AB Volvo och Volvo Cars med som partners. En viktig faktor för etableringen var att flera av Chalmers högskoleutbildningar sedan tidigare fanns på Lindholmen. Dessutom hade Lindholmen utvecklats till ett kunskapscentrum för gymnasieutbildningar.

År 2000 blev Ericsson det första teknikbolag som bestämde sig för att flytta sin utvecklingsverksamhet av basstationer till Lindholmen. Inflyttningen skedde 2003 och Ericsson är det största bolaget med 2 000 personer i fastigheten på Lindholmspiren. Utvecklingen går i rask takt och 2009 finns det cirka 220 andra företag i Lindholmen Science Park med 9.000 anställda. På utbildningssidan är det 7 000 studerande på Chalmers, IT-universitetet, KY-akademien och de olika gymnasieskolorna.

Lindholmen Science Park – en del av Göteborgs utveckling
Omdaningen av Norra Älvstranden och Södra Älvstranden i Göteborg är ett gigantiskt stadsförnyelseprojekt. Det har pågått i 20 år och kommer att pågå i minst 20 år till. Göteborgs centrum kommer på sikt att omfatta de attraktiva områdena på både södra och norra älvstranden.

	Bilaga	Typ	Storlek
	Lindholmen1969.jpg	jpg	138.69 kB
	Götaverken 1958.jpg	jpg	58.07 kB