Hoppa till huvudinnehåll
conference lunch move company map contacts lindholmen lindholmen 2 travel info

AI-hackathon ska lära oss mer om Östersjöns miljö

I november hålls ett AI-hackathon i Göteborg med syfte att accelerera forskningen om sillgrisslor och om Östersjöns känsliga ekosystem. Data scientists, programmerare och interaktionsdesigners inbjuds att delta för att under två intensiva dagar tillsammans med bland andra Världsnaturfonden (WWF), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Stockholm Resilience Centre, Baltic Seabird Project och AI Innovation of Sweden arbeta fram nya sätt att strukturera data om havsfåglarna.
Foto: WWF SLU

Medborgarforskning och slow-tv

Sillgrisslorna på Stora Karlsö utanför Gotland återvänder varje vår till samma klippavsatser för att lägga ägg och rå om sina ungar. Tidigare i år bjöd WWF och SLU allmänheten att titta på och kommentera händelser som direktsändes via fem kameror från en konstgjord klipphylla på Stora Karlsö. Kommentarerna och tidskoderna som sparades har gjort att forskarna kunnat ta stora kliv framåt när det gäller att analysera materialet. Men hur strukturerar man 2000 timmar filmat material? Att sammanställa beteenden och händelser är ett enormt tidskrävande arbete för forskarna. Det är här AI kommer in i bilden.

AI möjliggör kunskap om känsliga ekosystem

– Att kunna identifiera individer och speciella händelser som parning, bråk, matning, ankomst och avgång, ger oss forskare nödvändiga verktyg för att detalj förstå sillgrisslornas liv. Att titta igenom tusentals timmar av film är omöjligt – men med automatiserad igenkänning via AI hoppas vi kunna få en beskrivning av allt som händer på klipphyllan. Om vi sedan har kunskap om hur fåglarna rör sig kanske ytterligare maskininlärning kan användas för att identifiera vad det är fåglarna gör och vem som gör det, säger Jonas Hentati-Sundberg på SLU.

Under hackathonet i AI Innovation of Swedens lokaler i Göteborg den 21-22 november, kommer lag av forskare, programmerare och designers från olika utbildningar och företag att arbeta under högt tempo. Uppgifterna handlar dels om att lära en AI att identifiera ägg och individer, och dels om att utveckla samt förbättra den plattform som möjliggör medborgarforskningen. En jury utser sedan finalister och vinnande lag.

– Vi vet att den fisk som sillgrisslorna fångar runt kolonin för att mata ungarna med är livsviktig för dem. Att få veta mer om hur länge de behöver vara borta för att hitta en fisk och om vissa är bättre på att hitta dem är intressant ur rent biologisk hänseende, men kan också vara viktig information för att tolka hur sillgrisslorna på individuell nivå svarar på ekosystemförändringar, exempelvis tillgången på fisk i Östersjön. Det berättar Jonas Hentati-Sundberg, forskare vid SLU.

Havens ekosystem är viktiga för att upprätthålla balansen, men många av dem är tyvärr i obalans.

– Med den här forskningen kommer vi kunna visa politiker, beslutsfattare och industri vilka åtgärder inom havsplanering och marint områdesskydd som kan återskapa livskraftiga hav, säger Metta Wiese, havsexpert på WWF.

Mer information om havsfågelprojektet (balticseabird.com)

Baltic Seabird AI/UX Hackathon- information & anmälan

guillemonts_text_frame_logos_1200x630.jpg

Baltic Seabird AI/UX hackathon, 21-22 november

Organisation
WWF, SLU, Stockholm Resilience Centre, Baltic Seabird project, Chalmers AI Research Centre, AI Innovation of Sweden

Med deltagande från
Ocean Data Factory Sweden, SMHI, Space Data Lab, CGIT, Annotell, Zenuity