Hoppa till huvudinnehåll

Visualisering på liv och död

onsdag, april 22, 2015

Allmänhetens förståelse för forskning kan bli en fråga om liv och död. Det vet Ajibola Omokayne som arbetar med vaccin och smittsamma sjukdomar. Han brinner för att göra forskning lättare att förstå med hjälp av visualisering.

Ajibola är doktorand i mikrobiologi och immunologi på Sahlgrenska Akademin och forskar för att ta fram nya vaccin. Som läkare har Ajibola använt visualisering för att försöka vända trenden att föräldrar väljer att fördröja eller avstå från att vaccinera sina barn. Att forskare måste blir bättre på att visualisera och förklara är ibland en fråga om liv och död.
 
För att bidra till att göra forskning mer lättillgänglig deltog Ajibola under Vetenskapsfestivalen i Göteborg. I samarbete med Visual Arena på Lindholmen Science Park höll han en workshop där besökarna fick vara med och illustrera temat på Vetenskapsfestivalen – liv och död.

– För att forskning ska komma till nytta måste den också vara tillgänglig på ett sätt så att allmänheten kan förstå den och engageras av den. Det är något vi forskare kan bli bättre på, till exempel genom att använda visualisering. Visual Arena en fantastisk aktör som vill främja användningen av visualisering, inledde Ajibola workshopen.

På Visual Arena hade han även ställt ut konstverk som barn skapat under Vetenskapsfestivalen för att visa på händernas roll i spridning av bakterier.

– Om jag säger att jag kan få barn att tycka att det är spännande att tvätta händerna så är det nog ingen som tror mig. Men det går, säger Ajibola och skrattar.

I början av veckan deltog nittio barn i en övning för att lära sig om spridning av sjukdomar. Forskarna hade tagit bakterieprover från tio vardagliga föremål som till exempel strömbrytare, toalettstol och mobiltelefon. Bakterieproverna hade fått växa i några dagar innan barnen fick titta och lukta på proverna för att försöka lista ut vilket prov som kom från vilket vardagligt föremål.

– Det var ett enkelt sätt att visa att vi omges av levande organismer och att påminna att även om saker ser rena ut så måste vi komma ihåg att tvätta händerna, förklarar Ajibola.

Bakterieprover tagna från vardagliga föremål.

 Lyssna på Ajibola berätta om övningen med bakterieprover.

För barnen var det en kul övning under Vetenskapsfestivalen, för Ajibola var det ett sätt att visa hur visualisering kan bidra till en positiv förändring.

– Barn är centrala när det gäller smittspridning. Att få dem att förstå hur viktigt det är att tvätta händerna är väldigt betydelsefullt. Om de sprider det beteendet till sina vänner och familj så har vi gjort en insats för folkhälsan. Visualisering är ett effektivt sätt att påverka beteenden och att skapa förändring.

Ett misslyckande för vetenskapen

Det var för några år sedan när Ajibola började arbeta som läkare i Storbritannien som han stötte på en oroväckande trend. Föräldrar var oroliga att vaccin inte var säkra och valde att vänta eller avstå från att vaccinera sina barn. Det ställde frågan om kommunikation inom medicin och forskning på sin spets.

– Jag kunde inte klandra föräldrar för att de avvaktade med vaccinering. Jag insåg att det var den vetenskapliga gemenskapen som hade misslyckats med sin kommunikation kring vaccin. 

Ajibola förklarar att människor är mer benägna att vaccinera sig medan en sjukdom fortfarande förkommer. När ett vaccin fått genomslag och sjukdomen försvinner så blir den svårare att relatera till. Studier visar även att äldre personer är mer positivt inställda till vaccin.

– De har upplevt en tid när sjukdomar som mässling och polio var vanliga, då inser man betydelsen av vaccin. Den som inte upplevt det är väldigt svår att övertyga, oavsett hur duktig läkare du är. Det räcker inte att prata, man måste visa också.


Ajibola visar Världshälsoorganisationens
rutiner för vaccination. Ett exempel på
dokumentation som inte alls beskriver
sjukdomen, menar han.

Under början av 2000-talet växte vaccinmotståndet när forskaren Andrew Wakefield publicerade forskning som visade på ett samband mellan mässlingsvaccin och autism.

– Det gav en betydande minskning av antal vaccinationer över hela världen, vilket skapade en farlig situation, berättar Ajibola.

Som läkare prövade Ajibola olika visuella grepp för att försöka vända trenden med ett ökande vaccinmotstånd.

– Visualisering var oerhört hjälpsamt. En enkel illustration eller ett foto på en sjukdom kunde göra stor skillnad. Det gav också underlag för diskussion och föräldrarna blev mer benägna att ställa frågor och att ha en dialog. 

Efter en granskning dömdes Wakefields år 2010 för allvarligt tjänstefel för att ha förfalskat forskningsstudien som visade på ett samband mellan vaccin och autism. Wakefield förbjöds arbeta med medicin men skadan var redan skedd. Vaccineringsgraden hade sjunkit till en farligt låg nivå.

– De senaste åren har vi haft utbrott av mässling, en sjukdom som tidigare betraktats som utrotad i västvärlden. Utbrotten har lett till att både vuxna och barn har dött. 

– Att sjukdomen återigen syns har gjort att fler vaccinerar sig igen, men det borde aldrig ha behövt gå så långt. Det är ett misslyckande för vetenskapen, konstaterar Ajibola.

Ajibola tror att den olyckliga utvecklingen kanske kunde undvikits om fler läkare och forskare var bättre på att skapa förståelse för forskning och vaccin.

– Jag tror inte folk inser hur mycket arbete som ligger bakom att ta fram och få ett vaccin godkänt. Med en film eller animation skulle man på ett lättillgängligt sätt kunna visa hur ett vaccin tas fram och vilka hårda krav på säkerhet som omger vaccinforskning, exemplifierar Ajibola.

Vill koppla ihop konst och vetenskap

Det är inte bara medicinsk forskning som kan gynnas av att bli lättare att förstå, menar Ajibola. Han har därför startat projektet Explainartist som är en kommunikationsplattform som ska hjälpa forskare att enkelt och begripligt illustrera sin forskning. 

– Vetenskapen kan lära mycket från marknadsföring och nyhetsmedier. De vill skapa engagemang hos allmänheten genom bilder, rubrik eller interaktivitet. Vetenskapliga publikationer är inte så engagerande, säger han och skrattar.

Han erkänner att han inte är någon expert på visualisering. Därför har han börjat bygga upp ett nätverk med illustratörer och experter inom multimedia som ska kunna hjälpa forskare.

Explainartist är ett experiment för att se om det finns ett intresse för att göra forskning lättare att förstå. Än så länge har gensvaret varit överväldigande, bland annat Vetenskapsrådet har lyft fram projektet.

– Men det är ett ödmjukt försök. Om det inspirerar någon forskare att använda mer visuella grepp för att skapa engagemang hos allmänheten så vore det fantastiskt.

På Visual Arena avslutade Ajibola workshopen med en liknelse. Han visade ett foto på ett kärlekspar, skaparen av det första poliovaccinet, forskaren Jonas Salk, och den kvinnliga konstnären Françoise Gilot.

– När de träffades första gången tryckte de själva att de vara helt inkompatibla, men det hela slutade med ett giftermål mellan konst och vetenskap.

Som illustratör eller forskare kan du hjälpa till att göra forskning mer lättillgänglig.
Kontakta hello@explainartist.org eller besök explainartist.org för mer information.

Visual Arena Lindholmen är en neutral miljö för att främja innovativa utvecklingsprojekt genom användning av visualisering. Pröva på studion eller låt dig inspireras om visualisering.

Läs mer på visualarenalindholmen.se