— För att skapa en stad på fotgängarnas villkor behövs rätt teknik och bra samarbete, säger Felicia Hökars, projektledare, Smarta urbana trafikzoner.
Resultatet från projektet smarta urbana trafikzoner visar på att det är tekniskt möjligt att skapa smarta zoner centralt i städer för att styra transporter med allt från mat till betong, för en säkrare och mer hållbar stad.
Inom projektet Smarta urbana trafikzoner har olika koncept av smarta zoner testats. En smart zon bygger på digitala verktyg som uppkopplade sensorer och geofencing. Ett geofence (geostaket) är ett digitalt definierat område där fordon styrs av digitalt uppsatta regler, vilket möjliggör kontroll av hur ett fordon körs inom zonen helt digitalt.
Det har genomförts tre olika tester. Ett på Hornsgatan i Stockholm där dynamiskt hastighetsstyrda distributionsfordon, som levererar matvaror till butiker och restauranger i området, ingick i testet. Resultatet visar att det är tekniskt möjligt att skapa en smart zon för dynamisk hastighetsreglering. Förarna i de deltagande fordonen var överlag positiva till systemet men resultatet visar också att för att får ett bättre och mer säkert underlag behöver tester utföras i en större zon och på fler platser. Vid Hornsgatan utrustades även en lastplats med en sensor som genererade värdefull information till staden om hur lastplatsen nyttjades under dygnet.
På Södermalm i Stockholm genomfördes ett test där en betongbil fick dispens att köra med tyngre vikt än vad som normalt är tillåtet och på så sätt var det möjligt att lasta mer betong i tanken. Med tyngre last krävs färre turer till och från byggarbetsplatser, vilket minskar det totala antalet tunga masstransporter.
Slutligen gjordes även ett test i Göteborg där en smart zon kring en byggutfart testats för att minska risken för kollisioner mellan tunga fordon och cyklister. Den Säkra byggutfarten utrustades med smarta sensorer anslutna till ett varningssystem. När en cyklist närmar sig en byggutfart samtidigt som ett tungt fordon kör in eller ut från byggarbetsplatsen aktiveras varningssystemet för att uppmärksamma både cyklisten och föraren av fordonet. Resultatet visar att hur den fysiska miljön kring byggutfarten utformas, inklusive hur varningssystemen placeras, spelar stor roll för hur cyklister och förare uppfattar och hanterar trafiksituationen.
Det finns en del utmaningar kvar att möta innan de smarta zoner som har demonstrerats i projektet används i större skala. Dessa utmaningar handlar inte om tekniska lösningar utan om utveckling av regelverk, trafikföreskrifter, standardisering av kommunikation till och mellan fordon, hantering av data och datadelning mellan olika aktörer. Slutligen behöver även den som är väghållare ha kännedom om hur de bör utformas för att uppnå de effekter som behövs och möjliggöra användandet av den information som genereras inom smarta zoner för planering och uppföljning av transportsystemets användning.