Solceller i asfalten: Ny satsnig ska göra motorvägar, hamnar, flygplatser och busstationer till kraftverk

Inom ramen för initiativet Future Mobility undersöker nu forskare från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och University of Texas at San Antonio (UTSA) möjligheten att integrera tunnfilmssolceller direkt i vägbanan. Målet är att skapa en självfösörjande laddinfrastruktur för elfordon.

Projektet riktar in sig på de tunga eldrivna lastbilarnas stora akilleshäl: de enorma batteriernas vikt och kostnad. Genom att använda konduktiva laddskenor – en teknik som gör det möjligt för fordon att hämta ström under körning – kan lastbilarna utrustas med avsevärt mindre batterier och ändå klara längre sträckor.

Det som gör just detta projekt så banbrytande är integrationen av flexibla tunnfilmssolceller. I stället för att uteslutande hämta kraft från ett redan ansträngt elnät, skördar dessa "smarta vägar" energi direkt från solljuset som träffar asfalten och det omedelbara vägområdet.

Två klimatiska extremer sätts på prov

Innovationer överlever sällan övergången från laboratorium till verklighet utan rigorösa tester. För att säkerställa att tekniken fungerar ur ett globalt perspektiv utsätter forskarteamet nu systemet för prövningar i två mycket krävande miljöer.

I Sverige måste tekniken stå emot skoningslös kyla, snö och det intensiva mekaniska slitaget från fordonsdäck. I Texas ställs den i stället mot den sydliga solens konstanta och nedbrytande hetta. Med hjälp av accelererad provning (Accelerated Pavement Testing, APT) kan forskarna simulera åratals slitage från tung trafik på bara några månader. Allt för att se om elskenorna bokstavligen kan bära transportindustrins tunga vikt.

Ett ekonomiskt skifte

För beslutsfattare inom mobilitet och akademi sträcker sig konsekvenserna av detta långt bortom själva ingenjörskonsten. Projektet syftar till att studera och diskutera tre huvudområden:

• Oberoende från elnätet: I vilken utsträckning solcellsintegrerade vägar kan komplettera – eller till och med ersätta – behovet av traditionell utbyggnad av elnätet.
• Koldioxidneutralitet: En kvantifierad miljöbedömning av vad som händer när vår statiska infrastruktur omvandlas till en aktiv energiproducent.
• Avkastning på infrastruktur (ROI): Möjligheten att förvandla vägen från en renodlad kostnadspost till en strategisk tillgång som genererar sitt eget bränsle.

En transatlantisk brobyggare

Partnerskapet fungerar som en strategisk bro mellan svensk expertis inom vägbeläggning och material, och amerikansk ingenjörsakademi. Projektet, som medfinansieras av Vinnova och Energimyndigheten, kan mycket väl komma att bevisa att vägen till nollutsläpp för transporter inte bara sker på vägen – den är vägen.

Nyhetsflöde från Lindholmen Science Parks innovaitonsprojekt