e-COMSTRAT
Målet med e-COMSTRAT var att ge ny kunskap om hur kommuner kunde uppnå en förbättrad stadsmiljö genom tillgång till leveransdata. Genom att ta del av leveransdata skulle e-COMSTRAT skapa beslutstöd som gav kommuner rätt förutsättningar för att stödja en hållbar utveckling av e-handelsleveranser. Resultaten längst ner visar att agenturleveranser utgör den största delen av "leveranstypen".
Under 2020 ökade e-handelns omsättning i Sverige med 40 %. För storstadsregionerna var motsvarande tillväxt 65 % och prognosen visade vid tillfället en fortsatt tillväxt på omkring 10–15 % per år. Projektidén inspirerades av ett regeringsuppdrag som Trafikanalys fick 2019. Detta visade att det saknades kunskap och insikt kring konsekvenser som en förändrad handelssektor bidrog till, främst drivet av e-handelns utveckling. Framförallt inom offentlig planering lyftes brist på insikt. För att ändra detta startades e-COMSTRAT.
Vad för skillnad kan e-COMSTRAT göra?
Genom att tillgängligöra data om leveranser i form av transporterade mängder, fördelat över tid och ungefärlig lokalisering av mottagare får kommunen förbättrade insikter om var behov kan finnas för insatser som behöver tillföras eller anpassas i den fysiska miljön.
Delning av data kopplat till leveranser öppnar även upp för andra möjligheter. Därför kommer projektet att undersöka potentialen för hur leveransdata kan användas för exempelvis samlastning. Delning av leveransdata är en förutsättning för att förstå vilket gods som transporteras och hur transporterna genomförs. Denna förståelse är grunden till att förstå hur gods kan konsolideras och samdistribueras och vilken kapacitet som detta kräver både i form av logistikfastigheter, hanterings- och transportförmågor.
Fokusområden inom e-COMSTRAT
Datadriven stadsutveckling
Aktörerna har i denna del av projektet arbetat tillsammans för att ta fram relevanta leveransdata från e-handlade varor som är av nytta för städerna att få inblick i. Informationen har gällt antal leveranser på postkodsnummernivå fördelat på leveransplats och period på dygnet för fyra utvalda områden. Arbetet har utförts av Stockholm stad, Göteborgs stad och nShift.
Vilken data har tillgängliggjorts?
- Fördelning mellan olika leveranstyper
- Antal leveranser fördelat på veckodag och tid på dygnet
- Ansats till nyckeltal för staden: antal leveranser per hushåll per vecka
Områden som testats:
Centrala tätbebyggda områden med flervåningshus vs tätbebyggda villaområden utanför stadskärnan.
Stockholm: Södermalm och Bromma
Göteborg: Matshugget-Olivedal och Askim
Nyttor för deltagande kommuner:
- Ett steg för ökad förståelse för e-handel och påverkan på stadsbild
- Ombudsleveranser vanliga i samtliga områden, viktigt inslag i gatumiljön även framöver
- Paketskåp blir ett viktigt komplement för att öka tillgängligheten
- På sikt kan data om fördelning tid och dagar ge underlag till mer effektiv reglering av lastplatser och korttidsparkeringar
Framtida datahantering – lärdomar och reflektioner:
- Viktigt för kommuner att möjliggöra enkel datadelning för externa parter
- Ett mer kontinuerligt datautbyte behöver tillkomma
- Prioritera rutiner och ansvar kring stadens digitala information och förvaltning av data
- Skapa förutsättningar att dela data anonymiserat. Exempelvis genom att utnyttja plattformar som kan kombinera data från olika organisationer som skapar en helhetsbild
Delning av anonymiserad leveransdata för samdistribution
I den här delen av projektet undersöks hur data nyttjas för att skapa förutsättningar för ökad koordinering, samlastning och transporteffektivitet. Utvecklingsarbete pågår med att ta fram en digital tvilling av Helsingborgs stad. Helsinborgs satd, Nowaste Logistics, HM och Ikea deltar och inom projektet används ett verktyg skapat av Iteam som utvecklats inom det närliggande projektet Predicitve Movement.
Den digitala tvillingen blir ett visuellt simuleringsverktyg där staden och andra aktörer kan få en förståelse för transportflödena i staden. Vidare kan olika nya transportlösningar såsom samlastning av gods testas digitalt i verktyget innan fysiska tester. För att skapa en så bra modell som möjligt behövs data. HM och Ikea bistår projektet med data kopplat till deras leveranser av varor.
Vilka är med?
Aktörer som medverkar täcker in behovsägare, mjukvaruleverantör, detaljist, teknikleverantör, fastighetsägare, forskningsaktör och innovationsfacilitator. Detta visar på att projektet utgår ifrån ett verkligt behov och arbetar utifrån nuläget för att säkerställa att det som tas fram inom projektet är relevant, skapar nytta och kan användas i större skala.
Nshift, Ikea, Stockholms stad, Göteborgs Stad, Helsingborg, HM, Nowaste, Relog & CLOSER
E-comstrat är finansierat via Drive Sweden.
Resultat
Stockholm stad har, liksom Göteborg stad, en ambition om att genom nyckeltal kopplade till e-handel och leveranser, bättre kunna planera för stadens utveckling och infrastruktur. Av resultaten går att utläsa att ombudsleveranserna utgör den större delen av ”leveranstyp”, även om den är något mindre i Bromma. Precis som i Göteborg kan fördelningen förmodas bero på närheten till ombud och annan infrastruktur. Transporter av enskilda paket kopplade till e-handel har, till skillnad från traditionella godstransporter i större mängder, fragmenterat både laster och distributionsnätverk. Dessa fragmenterade transporter till fler leveranspunkter, så kallade last mile-leveranser kopplat till hemleveranser, utgör ett orosmoment städerna. Att ombudleveranserna
utgör en stor andel av de totala leveranserna är på så vis en positiv parameter och Stockholm stad kommer att ta med sig den insikten om att ombud är viktiga inslag i gatumiljön i fortsatt arbete.
I en fördjupad analys hade resultaten av fördelningen på leveransdag och leveranstid komma att påverka stadens reglering av kantsten. På sikt hoppas Stockholm stad att vidare insikter av samma slag kan resultera i en mer effektiv reglering, som kan gå i linje med de dagar och tider som behovet av lastplatser eller korttidsparkering är som störst.
Slutrapport
Intresserad av att få fler insikter från projektet? Kolla in den slutliga projektrapporten.
