Så kan offentlig upphandling bidra till hållbarare transporter

Nästan 20 procent av Sveriges BNP upphandlas offentligt och varje år sker närmare 20 000 offentliga upphandlingar runt om i landet. Trots att det inte finns specifika siffror för hur stor andel av detta som utgörs av transportsektorn menar Heini-Marja Suvilehto att det finns en stor potential i att titta närmare på de transporter som genereras inom offentlig verksamhet.

— Även om själva upphandlingen handlar om mat, sjukvård eller fastighetsunderhåll så innebär detta också alltid att gods behöver transporteras. Offentlig sektor är dessutom en bra och stabil sektor att göra affärer med eftersom de alltid har ett köpbehov och alltid betalar.

Dessutom måste den offentliga verksamheten förhålla sig till de hållbarhetsmål som finns på såväl global som nationell, regional och kommunal nivå. Transportsektorn står för en stor del av de totala utsläppen och här behöver stora steg tas för att 2030-målen ska uppnås. Detta innebär att i varje kontrakt som upphandlas offentligt måste leda till förbättring.

— Man kan inte ställa precis samma krav i hela landet. Det går till exempel inte att elektrifiera alla transporter idag, men vi kan kanske använda biodiesel eller biogas och vi kan effektivisera alla transporter.

För, till exempel, lätta lastbilar finns en kriterietrappa där man helst ska välja el, vätgas eller biogas, i andra hand även laddhybrider och i undantagsfall även etanol, HVO, bensin och diesel. När det gäller godstransporter har man också kontraktsvillkor som innebär att leverantören successivt inför till exempel fler eldrivna fordon.

Men på samma sätt som det är svårt att ställa samma krav över hela landet, är det svårt att ställa samma krav på olika typer av leverantörer. Jämfört med DHL, till exempel, som kör leveranser till hela landet, kan det vara lättare att sätta höga klimatmål på leverantörer som bara levererar i en viss kommun.

— Ofta siktar man in sig på att den sista leveranssträckan ska ske med el eller biogas och det kan ju fungera i många fall, men om det innebär att lastbilen till exempel passerar skolan den ska leverera till för att lastas om i ett annat fordon så blir det ineffektivt, så man måste kunna anpassa kraven efter varje fall, säger Heini-Marja Suvilehto.

Då kan man istället använda sig av uträkningsmodeller på leverantörernas koldioxidutsläpp, där offentliga aktörer kan förbinda sig att betala mer för varje leverans ju mer leverantörerna sänker sina utsläpp och tvärtom mindre betalt ju mer de släpper ut.

Förberedelse och uppföljning viktigt

Principen för offentlig upphandling är att det ska vara en öppen och transparent process där alla leverantörer behandlas lika. Därför är en bra förberedelse inför upphandlingen viktig menar Heini-Marja Suvilehto. Att verkligen ta reda på vad behoven är och vad man vill uppnå i upphandlingen. Här tittar man också på vilken hänsyn som ska tas till klimatpåverkan och hur det ska mätas.

— Eftersom man måste behandla alla europeiska leverantörer lika så får inte klimatpåverkan av transport räknas med när man till exempel ska upphandla om att köpa tomater, även om det blir stor skillnad på att transportera tomater från Spanien jämfört med att transportera dem från Sverige. Då kan det vara anledning att räkna tomaterna för sig och transporten för sig.

Sist men inte minst är det viktigt att följa upp vad som faktiskt levereras och att målen som satts upp uppnås. Både förberedelse och uppföljning är delar av processen som Heini-Marja Suvilehto menar att man behöver lägga mer tid och fokus på.

— Annars är det risk att den som ljuger mest vinner upphandlingen utan att behöva stå till svars för att leveransen lever upp till löftena.