Bortom 2033 – framtidsvisioner från Lindholmen Software Development Day

Den digitala versionen av Lindholmen Software Development Day sparkades igång av Erik Kruse, Partner Manager IoT Ecosystem på Ericsson. Han målade upp en bild av ett samhälle på gränsen till en potentiell revolution under ledning av den nya tekniken.

– Vi går nu in i den andra vågen av transformation där vi rör oss bort från en infrastruktur med appar och datorer, och in i en infostruktur med AI och maskininlärning där vi kan hämta data överallt. Det kommer att få en enorm påverkan på samhället och förändra produktionskedjorna och vad företagen tillverkar, sa Erik Kruse.

En förutsättning för detta skifte är 5G, som bland annat kommer att möjliggöra realtidsdata, snabbare uppkoppling och en mer exakt positionering. Många aktörer är beroende av 5G. Med dessa nya möjligheter följer dock en del frågor kring framtiden. Hur mycket är vi villiga att dela? Vilken typ av samhälle vill vi skapa? Och hur ser vi på den mänskliga faktorn?

– Med den här teknikutvecklingen måste vi fråga oss om vi verkligen ska utveckla allt vi kan utveckla. Vill vi ersätta de mänskliga aspekterna med ett taktilt internet, och hur långt är vi beredda att gå? Den största risken vi står inför just nu är RoI, "Risk of Ignorance" – risken att vi glömmer bort vår planet och vad det innebär att vara människa, sa Erik Kruse. Han uppmanade oss att utforma våra visioner som vädjanden till våra bättre jag och påminnelser om att bli något mer.

En säker väg framåt

Tekniken fortsätter att utvecklas och att alltfler delar av vår vardag och de tjänster vi använder blir digitala. Cybersäkerheten måste hålla jämna steg med denna utveckling. Detta togs upp av Kristina Elestedt-Jansson, chef för HCL Technologies Cyber Security Fusion Center i Göteborg, som talade om en cybersäkerhetsbransch i omvandling.

Några av de områden som vi, enligt Elestedt-Jansson, måste fokusera på när digitaliseringen utvecklas är hur automatisk individanpassning kan komma igång på allvar och hur avancerad biometri kan ge åtkomst till olika plattformar. En cyberbrottsling som får tag på uppgifter som ger åtkomst till dessa funktioner kan ta reda på vem du är få tillgång till kritisk information. Cybersäkerhetsbranschen har därför mycket arbete framför sig.

För att de potentiella problemen ska kunna lösas krävs en större medvetenhet bland användarna, och Elestedt-Jansson menade att cybersäkerheten måste hanteras på global nivå eftersom säkerhetsproblem och kriminalitet existerar i en global kontext. Hon efterfrågade även ny lagstiftning och nya sätt att balansera på den tunna linjen mellan personlig integritet och skydd. 

– Om vi skulle kunna skydda människor mot kriminella är det viktigare att vi skyddar dem mot cyberbrottslingar än att vi skyddar deras integritet. Sedan kan man alltid fråga sig om det är det vi vill, sa Kristina Elestedt-Jansson.

Det digitaliserade samhället, AI och Amazoogle

En aspekt av det digitaliserade samhället är, som jag nämnde, hur företagen samlar in information om dig för att kunna öka sina intäkter genom att anpassa sitt erbjudande utifrån ditt agerande. Detta är inget nytt, men hur kommer det att utvecklas i takt med att digitaliseringen accelererar? Alexander Fred-Ojala, grundare och vd för Predli, gav åhörarna en idé om vad dessa affärsmodeller kan leda till i framtiden.

För att visualisera hur det här området håller på att förändras använde han ett exempel som han kallade Amazoogle. Denna kombination av Amazon och Google, två jättar när det gäller insamling och användning av användardata, tillämpar affärsmodeller som är helt beroende av sådana data. Och mängden data fortsätter att växa vilket leder till att näringslivet förändras. Nya aktörer specialiserade på att skaffa sig kunskaper genom att analysera data dominerar nu över företag med äldre affärsmodeller, och enligt Fred-Ojala kommer data och AI att utgöra grunden i alla framtida företag.

AI har i princip obegränsade användningsområden och kan hjälpa oss på otaliga sätt. AI har dock sina begränsningar. Winfried Wilcke, framstående forskare och chef på IBM:s forskningscenter i Almaden, har tittat närmare på exakt vad AI kan göra för oss i framtiden genom att göra maskiner mer intelligenta.

Idag kan AI inte konkurrera med den mänskliga hjärnan på alla områden, och det är fortfarande lång väg att gå innan AI kan lära sig att tolka exempelvis en målning, vilket är enkelt för oss människor. AI har dock tagit steg framåt, och enligt Wilcke kommer vi kanske se stora framsteg när utvecklingen övergår till artificiell generell intelligens, AGI.

– AGI är inte ett enskilt mål, utan en stor stack med sofistikering på olika nivåer. Långt fram i tiden kommer AGI att ha medvetande och självkännedom och kunna förstå skämt, vilket nog är det svåraste av allt, sa Wilcke om AGI:s potential.

En förutsättning för att AGI ska nå sin fulla potential på dessa avancerade områden är att vi låter neurovetenskapen visa vägen och använder hyperdimensionell databehandling som verktyg. Wilcke visade hur det förstnämnda är viktigt eftersom man kan bygga en mer komplex AGI och hur det sistnämnda medför nya möjligheter genom att bland annat vara extremt feltolerant.

– När den här visionen väl har blivit verklighet kan den användas till vadsomhelst. Det är som att fråga var människans tillämpningsområde slutar, sa Wilcke

Tillbaka till framtiden

Dagen avslutades av Staffan Truvé, CTO på och medgrundare av Recorded Future, som påminde åhörarna om lanseringen av första iPhone innan han vände blicken mot framtiden. Truvé beskrev hur iPhone, internet och senast apparna har revolutionerat marknaden och att vi har mer att vänta.

AI rör sig till exempel framåt på fler sätt än futuristiska AGI. Den senaste tiden har det gjorts framsteg inom kvantöverlägsenhet (quantum supremacy), och AI utvecklas genom GPT-3 och hjälper oss idag genom att bland annat lösa problem innan vi ens har upptäckt dem, vilket innebär att vi kan fokusera på "vad" istället för "hur" vid utvecklingen av nya produkter och tjänster. Det här är stora framsteg, men Truvé är inte säker på att det kommer att vara tillräckligt.

– Hjärnan vinner fortfarande, kommenterade Staffan Truvé det faktum att en dator eller AI i de flesta fall inte kan tänka eller agera som människor än. Trots dessa brister jämfört med den mänskliga hjärnan kommer den nya tekniken dock att vara användbar år 2033, enligt Truvé.

– Alla tråkiga och repetitiva arbetsuppgifter kommer att utföras av maskiner. Om området är tillräckligt smalt och penningsumman tillräckligt stor kommer maskininlärning eller AI att göra jobbet. Och "Sök" kommer kanske att utvecklas till "Sök och anpassa", sa Truvé.

– Jag tror att det kommer att ske någon typ av revolution när det gäller hur vi kan hitta kod som gör nästan samma sak som det vi vill göra och automatiskt och manuellt ändrar den till det vi vill göra. Om det blir verklighet kan det revolutionera inte bara hur vi gör saker och ting, utan också vem som kan skriva koden, tillägger han.

Här kan du se inspelningar av föreläsningarna

Hjälp oss att bli bättre genom att utvärdera evenemanget

Nästa års konferens kommer att hållas den 28 oktober. Hur vi kommer att träffas vet vi inte än, men vi vet att vi kommer att träffas!

Lindholmen Software Development Day är ett samarbete mellan Ericsson, Chalmers, University of Gothenburg, Halmstad University, Volvo Cars, Volvo Group, Cybercom, Combitech, HiQ, Business Region Göteborg, IBM, Swedsoft, WirelessCar, Sigma IT Group and Lindholmen Science Park